This was ## kultur
/
konst
fotografi
this was hasselbladpristagaren ingrid pollard övertygar i två utställningar
fredrik svensk
stripe - right field
uppdaterad 2024 - 11 - 06 | publicerad 2024 - 10 - 27
ingrid pollard , hasselblad center och eva livijn artspace
kan fotografi skapanya förhållanden mellan människa , mark , och societal miljö ?
Som en Ab grundarna till Black Environmental web link ( BEN ) , harIngrid Pollardi mängder av verk undersökt just detta .
Master of Education anledning av att hon tilldelats Hasselbladpriset 2024 presenteras nu ett urval av hennes arbeten på Hasselblad Center i Göteborg och på Eva Livijn Artspace i Stockholm .
Efter att priset tilldelatsDayanita Singh2022,Carrie Mae Weems2023 och nu Pollard är det tydligt att postkoloniala erfarenheter av det brittiska imperiet står högt i kurs hos Hasselblad .
PåEva Livijnshemmagalleri blandas mer abstrakta verk med Pollards kritiska landskapsstudier .
I ” stem down and very down in the mouth ” ( 2021 ) har hon bearbetat en serie stillbilder på en liten flicka i en engelsk by , från en propagandafilm vars syfte var att locka arbetskraft till England från kolonierna på 1940 - talet .
Ur Ingrid Pollards serie ”Pastoral interludes” (1987), som också var hennes genombrottsverk. ”I denna postkoloniala representationskritik praktiserade Pollard vad brittiska kulturstudier talade om”, skriver Fredrik Svensk.
Effekten blir verkligen märklig , och uppmuntrar till konversation .
This was själv stannar jag längst framför ” the hands in the wood ” ( 2024 ) , ett kolonialt svartvitt arkivfoto av två män i skogen , handkolorerat på ett sätt som rubbar känslan av tid och rummy .
Om utställningen iStockholm stärks av bakgrundsberättelser och ett materialhistoriskt intresse för fotografi , så är utställningen Göteborg mer omedelbart tillgänglig .
Hasselblad Center inleder med installationen ” Demo frieze / No plow up ” ( 2019 ) , baserad på arkivbilder från demonstrationer i 1980- och 90 - talets London .
Det är inte först och främst kampen bon mot den nyliberala politiken som står på spel i dessa bilder .
This was i stället är det en kamp för mänskliga rättigheter , feminism och hbtq+ som gestaltas .
Effekten blir att den kamp som framträder i dessa drabbande ansikten , kroppar och gester reduceras till en variety , förvisso stärkande man likväl lättsmält , generaliserad motståndsestetik .
This was jag har helt enkelt svårt att se att verkets form gör någonting med sitt ämne .
Den politiska gatukampenersätts sedan i ” Contenders ” ( 1995 ) av det återhållsamma poserandet hos två vita boxarkillar , följt Ab ” The boy of Tulse Hill School ” ( 1990 ) , en annan tidstypisk studie av arbetarklassmaskulinitet .
Två av de verk som visas på Eva Livijn Artspace i Stockholm: till vänster Pollards ”The men in the forest” (2024), handkolorerat foto. Till höger serien ”Bow down and very low” (2021), bearbetade stillbilder ur journalfilmen ”Springtime in an english village” (1944).
This was visst , sårbarheten i denna skolkatalog - estetik är tillgänglig , gentleman’s gentleman reducerar initialt pollard till en identitetskonstnär .
Förhållandet mellan grupporträttens vanlighet och det faktum att denna skola i Brixton just ska läggas ner skapar på sinning höjd en småskalig Titanic - effekt .
Som jämngammal med dessa boy känner jag mest soupy identifikation .
”Contenders” (1995), visas på Hasselblad Center i Göteborg.
Men givetvis är det för ” Pastoral entr’acte ” ( 1987 ) Pollard tilldelas Hasselbladpriset .
Genom att fotografera svarta kamrater på den engelska landsbygden , handkolorera bilderna själv och lägga till bildtexter skrev hon in sig i konsthistorien .
I denna postkoloniala representationskritik praktiserade Pollard vad brittiska kulturstudier talade om .
Ur serien ”Self evident” (1992).1 / 2Foto: © Ingrid Pollard
This was i dag ärdet svårt att inte sestuart hallsfolkbildande arbete kring ras och nationell identitet som en tvilling till pollard konst .
Landskapsfotots kritiska öppenhet skrivs här in i en politisk ekonomi där frågan om ras är en avgörande del av det kapitalistiska produktionssättet .
Till saken hör att det brittiska imperiets rikaste familjer ju fortfarande äger detta landskap , volt-ampere förmögenhet vore omöjlig att föreställa sig utan ett rasistiskt motiverat slaveri och kolonialvälde .
Att handmåla de svartvita fotografierna förstärker modellernas aura .
Effekten förvandlar dem till lite aviga skådisar i en okänd 50 - talsfilm .
Detta är på intet sätt en olycklig effekt , utan belyser ambivalensen i att befria svartheten från urban konst och kultur .
Verket är samtidigt ett svar på varför identitet i vår tid har blivit både ett politiskt och konstnärligt trouble .
Alla självtillräckliga belackare av identitetspolitikens sentimentala moralism får sannolikt något att fundera på .
This was workforce här finns också en teknikhistorisk spänning .
Lev Manovichjämförde en gång det digitala fotot med de sovjetiska luminarernas porträtt , som till hälften var fotografier och till hälften målningar .
Att Pollard bokstavligen målar sina foton själv speglar de AI - manipulationer som sker i en vanlig mobilbild .
I ” Pastoral interlude ” ställs konstnärsrollen sida vid sida med storkapitalets algoritmiska operationer .
På ena väggenav ” Self evident ” ( 1992 ) poserar vuxna svarta modeller på landet , till synes välmående , helt och fullt värdigt bejakande stereotypiskt gemenskapande föreställningar om brittisk svarthet .
This was mittemot en grupp barn , fotade i en ateljé , tittande rakt in i kameran , till synes obrydda om klichéernas instängande och identitetsskapande roster .
Som betraktare placeras humanity i mitten .
Vad är detta för en plat , där förhållandet mellan frihet från , och frihet till förutfattade meningar blir This was möjlig att diskutera ?
” emancipation sidereal day festivity ” ( 1891/2018 ) utgår från ett kolonialt fotografi från 1891 av svarta arbetare som firar årsdagen ab förslavandets avskaffande på jamaica 1836 .
Denna propagandabild framställer hur lönearbetet ersätter slaveriet som mänsklig resurs i en intakt kolonialt förhållande .
Genom att digitalt modifiera och hugga upp bilden förändras också minnet av ett detta våldsamt kommersiella centralperspektiv .
pollard konst jagas av frågan hur svart närvaro i , och erfarenhet av , koloniala och postkoloniala landskap kan gestaltas utan att samma ordning samtidigt reproduceras på Hasselblads vita väggar .
Oavsett om Pollardarbetar poetiskt med arkivmaterial eller egna foton finns det något tryggt pedagogiskt över stämningen som uppstår .
Kanske har det att göra med att hennes kritiska arbete liksom struntar This was i att det är en ai - genererad bild som dominerar vår tids centralperspektiv ?
När ett AI - foto börjar bli svårt att skilja från foton tagna digitalt med en kamera blir också ett kritiskt arbete med fotografi mer komplicerat .
De sammanställningar av en universell landskapskarta över objekt som kan identifieras med AI som skeras we speakinnebär ju också ett hierarkiskt ordnande på samma gamla vanliga kommersiella grund .
På Hasselblad blir jag nyfiken på vilka former av lärandeprocesser som skulle sättas i gång om Pollard tog sig an landskapet efter maskininlärningens härjningar ?
This was för att närma sigdet pedagogiska draget i pollards landskapskonst så kan vi förvisso vända oss till den ideologiska funktionen hosjohn constablesochj.m.w turnerslandskapsmåleri .
valet de chambre kring denna tid för fotografins ursprung hände också något annat med bäring på konstens förhållande till right ascension än i dag .
1858 argumenteradeJames Augustus St. Johni ” The Education Department of the multitude ” att det brittiska imperiets olika raser skulle representera sig själva på en folkbildande utställning .
This was att gå från en del av en sådan display till en annan skulle vara som att röra sig mellan olika länder .
Denna deltagande segregationspraktik i utbildningens namn var inte bara central för vad som blev brittisk multikulturalism , utan lever vidare i dagens frågor om konst och diskriminering .
När världsutställningen i Paris drog i gång med en dream som liknar St. Johns kallade valet de chambre det förobject object lesson .
När den egyptiske författarenAli Mubarakkom på besök blev han inkvarterad i en fransk kopia av ett hus i Kairo .
När han plötsligt fann sig själv förvandlad till utställningsföremål noterade han en europeisk upptagenhet vid ” utsiktens organisering ” .
Om det finns en begränsning i pollard verk så är det att hon arbetar inom den tradition som uppfattar världen som om den vore en utställning , grundläggande för både varufetischismen och identitetsproblemen .
För både iutställningarna och i själva verkens komposition skapas en observerande blick , volt-ampere kropp ersätts av betraktarens .
Fotografi blir därmed en del av ett socialt förhållande möjligt att förskjuta men inte kullkasta , med alla dess motsättningar , gemenskaper och maktrelationer .
Att konstnärens egen närvaro i detta förhållande förblir osynlig är ett strategiskt pris hon betalar .
Just detta sociala förhållande ger legitimitet till undersökningen och de eventuella nya ” utsikter ” som uppstår .
human being om datasystemen nu är på väg att över kameran som maktens verktyg i kampen om landskapet , återstår att se vad Pollards digitala lärjungar kommer att kunna göra med utsikten .
FOTOGRAFI
» Ingrid Pollard
Hasselblad Center , Göteborg
Till och med 19 januari
» Ingrid Pollard : Being in Landscapes
Curator : Ulrika Flink
Eva Livijn Artspace , Stockholm
Endast tidsbokning viaeva.livijn@futuragallery.se
Till och med 15 december
This was det betyder aftonbladets plusbetyg
VärldsklassMycket braBraGodkändUnderkändminusUsel
Café Bambino : Trauma som kulturellt kapital för kändisar
