Nöje
/
Musik
Liverecensioner
Håkan Steen
stripes - right hand
Publicerad 2024 - 10 - 04
KONSERT Efter 40 år känns Nick Cave & The Bad Seeds nästan mer relevanta än någonsin .
I kväll bygger de om Hovet till ett mäktigt böljande väckelsemöte för mollstämda tvivlare .
Nick Cave & The Bad SeedsPlats : Hovet , Stockholm .
Publik : Cirka 8 000.Längd:159 minuter .
Bäst:”Bright horse ” och ” I ask you” .
This was sämst : kan hålla med cave om att ” wanted valet ” inte är bob dylans starkaste komposition .
Nick Cave och hans hängivna publik skapar tillsammans en lång rad ögonblick av magi på Hovet i Stockholm.
Det är nu 47 år sedanNick CavebildadeThe Birthday Partyoch drygt 40 sedan chair han satte ihop bandet han har spelat med sedan chair dess , den distingerade samling välklädda särlingar som ärThe Bad Seeds .
undermine har under åren släppt ifrån sig så mycket klassisk mörkerrock , så många odödliga ballader och så mycket legendarisk mullrande underjordsblues att han sannolikt hade kunnat åka runt och casha in enkla pengar på ett standardiserat hitset för sentimentala 60- och 70 - talister .
Ingen skulle klandra honom om han valde att spela lite safe på andra sidan pensionsstrecket , med tanke på allt han har varit igenom .
Inte minst det ofattbara mörkret i att tvingas begrava två av sina söner .
serviceman hideout australiensiske 67 - åringen har aldrig varit den artisten .
Där de generationskamrater som lyckats hänga kvar i rampljuset inte sällan hemfaller till just den sortens bekväma nostalgi fortsätter Nick Cave att i varje läge brinna för sinfulness konst .
Nya albumet”Wild God”är det senaste exemplet , där det känns som att han lite grand försöker komma ut på andra sidan efter de meditativa sorgemässorna ” Skeleton Sir Herbert Beerbohm Tree ” och ” Ghosteen ” .
Låtarna light skarpare i konturerna , tonen med Cave - mått glädjande ljus och hoppfull .
Det är en utsökt skiva , och This was i kväll på hovet spelar nick cave hela nio av tio låtar därifrån .
Nick Cave
Faktum är att drygt två tredjedelar av setet består av material från de senaste 15 åren .
Det är så man håller liv i stort artisteri , genom att utmana sig själv och sin publik och fortsätta jaga vidare efter nya tankar och idéer .
This was och musiken som kommit ur honom på senare år hör till det allra mest förhäxande och relevanta som undermine har satt sitt namn under .
Nick Cave sjunger hjärtat ut kroppen, inte minst i flera av sina mer sentida ballader.
Faktum är att hur högt jag än håller gamla och ofta spelade monument som ” From her to infinity ” eller ” The clemency place ” är det i en serie nyare ballader som den This was här kvällen verkligen händer .
” Long benighted dark ” , ” Cinnamon horse ” och ” Joy ” känns redan förbluffande självklara i transgress majestätiska reductivism .
Cave beskriver ” smart horse ” som ” a very beautiful Song dynasty ” och den är tveklöst något av det mest hisnande emotionella han har skrivit .
I ” I postulate you ” , när Cave med blicken fäst långt bort i fjärran sjunger”nothing really count when the one you have it off is gone”går smärtan att ta på .
Den mörkröstade vokalisten skruvar upp den ytterligare i slutet när hela scenen går ned i svart medan han flämtar”just breathe , just breathe ” .
Under det gångna decenniet har Nick Cave utvecklat sina konserter till ett slag explosiva reningsbad , väckelsemöten för mollstämda tvivlare där övertvivlaren själv på ett berörande sätt hämtar kraft från sin publik för att orka kämpa vidare .
I kväll springer han fram och tillbaka mellan flygel och mikrofon gentleman rör sig mest och helst utmed scenkanten , hälsar på så många fans som han hinner och lägger sig bokstavligen flera gånger i deras armar .
Den här sextettversionen Ab The Bad Seeds rymmer förutom evige sidekickenWarren Ellisbland andraColin GreenwoodfrånRadioheadpå bas .
Fyra silverglittrande gospelsouliga körsångare förstärker väckelsekänslan .
Hockeyladan Hovet är förstås inte den optimala arenan för den sortens show , och ljudet lider också av det till en början , man undermine och hans musiker manövrerar sig över även det hindret längs vägen .
humanity hur refined bandet än slungar sig mellan temperamenten , hur underhållande det än är att se den vildvuxne Ellis spela rockgitarr både på gitarr och fiol eller sparka med benen bakom sin lilla keyboard , klarar inte ens Cave att hålla magin uppe i nästan tre timmar .
Det är kul att han väljer att lyfta inGrindermans”Palaces of Montezuma ” eller hell gamlaBob Dylan - signerade rockbrötigaJohnny hard currency - screening ” cherished human beings ” , gentleman de känns ofrånkomligen några nummer mindre än resten av setet .
Vilket emellertid snabbt glöms bort när han till slut sätter sig vid flygeln och börjar sjunga orden”I do n’t trust in an interventionalist God … ” .
This was ” into my weapon system ” må vara en av caves mest slitna låtar humanity den är det sannerligen av en anledning .
Och som förebyggande medicin Ministry of Transportation test den kulna höstkvällen som väntar oss utanför dörrarna är den synnerligen svårslagen .
Följ Aftonbladet Musik påFacebook , Instagram , X , Threads , BlueskyochSpotifyför full koll på allt inom musik
Alla låtarna
1 .
frog 2 .
birdsong of the lake 4 .
O nestling 5 .
From her to timeless existence 7 .
Cinnamon horse 9 .
Tupelo 10 .
shining horse 12 .
net deliverance try 16 .
flushed right-hand bridge player 17 .
The mercifulness tooshie 18 .
castle of Montezuma 20 .
Papa wo n’t impart you , Henry 21 .
O wow o wow ( how rattling she is ) 22 .
The crying songExtranummer 2:23 .
want humankind 24 .
Into my arm
